Tagg

tafe

Mental hälsa Vardag

Vardagslivet och bekymmer

Rubriken på dagens innehåll är ett önskemål från en läsare som ville höra mer om mitt vardagsliv och mina bekymmer. Med andra ord behöver ni inte oroa er över att bekymmer skulle vara något som övertar mitt liv just nu.

Jag fick faktiskt fundera ett tag på vad jag skulle skriva här när hen ville höra vad jag har för bekymmer. Livet är nästan oförskämt njutbart och även om det såklart finns bättre och sämre dagar så har jag väldigt få bekymmer just nu.

Jag pluggar och lär mig om hälsa, psykologi och nutrition måndag till torsdag. Det är ingen utmaning direkt (snarare för enkelt).

Jag jobbar på ett café under helgerna där jag får vara kreativ i köket och socialisera med kunder och kollegor. Jag inser att jag verkligen tycker om att jobba med människor och få möta nya personligheter varje dag. Självklart är det stressigt ibland men jag trivs och är glad att jag har en inkomst.

Jag reser och utforskar nya städer och länder när jag får en lucka i schemat. Det berikar livet. Jag har funnit fina vänner här i Australien; både svenskar, australiensare och från andra nationaliteter. De alla gör mitt liv ännu härligare och om något skulle vara ett bekymmer så är det att jag inte hinner träffa alla så ofta som jag vill.

Jag jobbar med mina sociala medier och det går framåt, mitt följarantal ökar och jag får nya samarbetsmöjligheter titt som tätt. Det glädjer att se att folk gillar det jag gör.

Så vad har jag för bekymmer egentligen?
Något som jag tänker på varje dag men ändå inte blir klokare på. Det handlar om vad jag ska göra när jag kommer tillbaka till Sverige. Jag vill så mycket men känner att jag inte kan bestämma vad jag ska lägga huvudfokus på. Gör jag något vill jag göra det ordentligt och då kan jag inte göra tusen saker samtidigt.

En sida av mig drömmer om återskapa mitt företag Rena Godbiten och leverera mina hälsosamma bakverk till gym, företag och catering för att långsiktigt kunna öppna upp ett eget hälsohak. Det skulle vara otroligt roligt att driva det och samtidigt ordna träningsresor så att jag kan fortsätta resa och upptäcka världen samtidigt som jag får hjälpa andra att förbättra sin hälsa. En annan sida av mig vill plugga läkarlinjen och behålla mitt hälsointresse som en hobby men kanske ha ett mindre företag på sidan av där jag kör PT och catering av hälsofika.

Att välja mellan dessa två olika framtidsplaner är mitt stora bekymmer. Det är ett val som känns så viktigt. Mitt problem är att jag inte vet vilket som är rätt innan jag tagit beslutet och får uppleva hur det är att göra det jag bestämmer mig för att göra. Förhoppningsvis kommer jag trivas vilket val jag än gör, men jag vill ju välja det absolut bästa. Där har vi bekymret. Hur jag löser detta återstår att se.



Min träning Sports Development TAFE Träningsinspiration

Skynda långsamt med styrkeökningen

Jag gillar att lyfta tungt. Jag tänder till varje gång jag gör ett nytt PB. Jag motiveras av att sätta upp prestationsmål med fokus på styrka. Det är nog många av er som känner igen er i detta. Att känna sig stark är mäktigt.

Detta inlägg kommer inte handla om att du ska sluta göra maxlyft och träna tung styrka. Det jag vill belysa är snarare vikten av att skynda långsamt och inte köra PB bara för att “du kan”. Det gäller att vara smart och se till att du har alla komponenter på plats innan du går in för det. Självklart behöver du ha muskelstyrkan, men du behöver också ha tekniken, vilket innebär att dina stabiliserande muskler behöver klara av den tunga belastningen samt att nervsystemet ska vara redo.

Mitt bästa tips för att kontrollera att dina lyft utförs med god teknik är att filma sig själv. Att kunna se hur hela lyftet ser ut från olika vinklar är guld värt. Det ger dig själv bättre kroppsuppfattning och det blir enklare att förstå vad som behöver justeras för att rätta till eventuella problem.

Det är en bra idé att göra upp en 5-8 veckors plan för hur du progressivt ska öka i styrka där du sakta men säkert ökar vikterna. Om du själv inte är van att skriva dela program kan det vara en bra idé att ta hjälp av någon erfaren. När du samtidigt filmar och stämmer av tekniken under tiden märker du om din programmering går för fort (det vill säga om tekniken inte hänger med). Det är då du behöver släppa egot och vara smart. Satsa på långsiktig styrkeökning istället för snabb utveckling med skador som konsekvens.



Sports Development TAFE Vardag

Bockar av min bucket list

När jag åkte till Australien i januari hade jag med mig en liten bucket list med grejer som jag definitivt vill göra under mitt år down under. En av grejerna på listan var att åka till Bali. Jag har många gånger fått höra att “det stället är som gjort för dig, du kommer älska det”. Jag har sett många magiska bilder och livsstilen där låter som något som skulle passa mig.

Idag  händer det. Resan jag så länge drömt om. Jag flyger till Bali för att möta upp två vänner jag känt sedan blöjstadiet. Under två veckor kommer vi att resa runt och äventyra, äter mängder av smoothie bowls, surfa, träffa nya människor, sola, snorkla, köra moppe för första gången…  ja, helt enkelt leva livet. Förväntningarna är så höga att jag nästan blir nervös att jag kommer bli besviken. Magkänslan säger dock att det kommer bli precis så bra som jag tänker mig.

Vi har bokat våra tre första nätter i Canngu. Därefter är det upp till oss hur vi vill fortsätta resan. Normalt sätt är jag en planeringsmänniska (kontrollfreaket inom mig vill ha struktur), men efter att ha blivit en mer erfaren resenär känner jag att det kommer bli spännande att kunna vara helt fri och kunna planera resan allt eftersom. Några ställen vi definitivt vill besöka är dock Ubud, Giliöarna och Uluwatu.
Samtliga bilder är tagna av mina vän och skillade fotograf Minna (@staycoconuts på Instagram). 

Jag har valt att lämna datorn hemma för att få semester på riktigt. Detta innebär att det är oklart om det kommer att komma upp några blogginlägg under denna tid. Förhoppningsvis svänger jag in på ett internetcafé någon gång för att få uppdatera er, men för er som vill ha daglig uppdatering hittar ni mig på @elsaslifestyle på Instagram.



Min träning Sports Development TAFE Träningsinspiration

BUT OF STEEL EXERCISE

Klockren rubrik, eller hur?

Ett citat taget direkt från vår lärare i skolan när vi hade genomgång av lower body exercises. Jag fick prova övningen direkt på gymmet och blev tagen av vilken klockren övning det är.

Du behöver inga vikter. Minimal skaderisk. Rumpaktivering deluxe. Går att avancera och förenkla beroende på individens styrka. Kan det bli bättre?Förmodligen inte. Låt mig presentera min nya favoritövning. Logiskt namn på övningen skulle nog vara Band Hip Thrust, men jag döper den hellre till But Of Steel Exercise. Det beskriver övningen så mycket bättre.

Utförande:

  1. Fäst ett motståndsband placerat på vardera sida om en bänk. Jag fäste bandet i ett squat rack, men att ta två riktigt tunga hantlar på golvet att linda bandet runt går lika bra.
  2. Kryp in med den hårda delen av höften mellan bänken och bandet.
  3. Aktivera rumpan genom att lätt tilta nedre delen av bäckenet uppåt (tänk motsatt svank). Spänn hela core-partiet.
  4. Pressa nu från hälarna och skjut upp höften mot taket så att höften blir helt rak. Håll i toppläget 1-2 sekunder, spänn till så hårt du kan och gå ner kontrollerat.

Set och reps kan du variera beroende på syfte med övningen. När jag la in övningen som huvudövning tillsammans med knäböj i mitt senaste benpass körde jag följande:

8 set totalt:

8, 9, 10, 11, 12 reps

10 hela reps + 5 pulsar i toppläget x 3 set

Efter alla dessa set var rumppump ett faktum och träningsvärken dagen efteråt kom som ett brev på posten.

PS! Video på övningen finns postad på min Instagram @elsaslifestyle



Min träning Sports Development TAFE Träningsinspiration Vardag

Nytt tyngdlyftargym

Denna vecka åkte hela klassen på studiebesök till Simmcity Performance, det första riktiga tyngdlyftargymmet här på Sunshine Coast. De som startat gymmet tog examen i Diploma of Sports Development för några år sedan på samma skola som jag går på nu. En av dom är en svensk tjej som precis som jag valt att åka till Australien för att plugga, men som nu blivit kvar och öppnat upp detta gym.

Dom berättade om resan från dröm till verklighet. Allt hårt arbete dom lagt ner för att stå här idag med ett komplett gym. Det är otroligt inspirerande att få höra hur de vågat tro på sina drömmar och jobba för det utan att ge upp trots motgångar. Upplevelser som denna får mig att känna att ingenting är omöjligt. Det är enbart du själv som sätter gränser för vad du är kapabel till att göra. Vad du än drömmer om, tro på dig själv och go for it!

Vi fick köra ett riktigt svettig men roligt cirkelpass som var strongmaninspirerat. Första gången jag testade lyfta atlasstenar. Kul kul kul!





Mental hälsa Sports Development TAFE Vardag

EFTER SOLSKEN KOMMER REGN

Den tiden då familjen var här på besök var som en dans på rosa moln. Vi skapade minnen för livet och jag kunde verkligen leva i nuet och njuta av att få vara med dom som står mig närmast. Ord kan inte beskriva hur tacksam jag är för dom två veckorna vi hade tillsammans.

Men med sol kommer regn. Vi vinkade av varandra på flygplatsen. Dom skulle hem till Sverige, jag skulle hem till Sunshine Coast. Det hade jag vetat hela tiden så det kändes inte särskilt svårt att säga hejdå. Då. Sen kom dippen. När jag klev på flyget ensam och tänkte på övriga familjen som samlade skulle hem till Luleå kändes det plötsligt väldigt ensamt. Jag hade en tuff första vecka när jag var tillbaka i Mooloolaba och tillbaka till plugget. Sommarsverige är ju väldigt fint. Sommarstugan är ju väldigt mysig. Grillkvällar i skärgården är ju väldigt trevligt. Hemlängtan var ett faktum.

Här fick jag påminna mig själv om att vi måste vara nere i dalarna ibland för att uppleva topparna. Jag har flera gånger under första halvåret reflekterat över hur livet känns så fint, som om jag rider på en våg av lycka. Denna dipp var alltså nästintil väntad.

Vi har alla dagar, veckor, månader eller kanske år som känns tyngre än andra. Strategier för att ta sig igenom de tunga perioderna är därför något alla behöver. Här får ni tre knep jag finner användbara.

3 knep för att ta sig igenom dippar

  1.  Acceptera att livet inte alltid kan vara på topp. Stressa inte upp dig, det drar dig bara längre ner
  2. Skriv ner känslor och tankar. Skriv vad som gör dig nedstämd, på så sätt kan du enklare se vad du behöver göra för att ta dig upp. Skriv ner vad du önskar dig just nu och gör upp en plan för hur du ska nå dit
  3. Var öppen med hur du känner. Att ha människor runtomkring sig som vet hur en känner är ofta hjälpsamt. Vi behöver ventilera oss och visst är det skönt att ha en hjälpande hand när vi känner oss svaga


Mental hälsa Sports Development TAFE Vardag

Tillbaka till verkligheten

Det var inte särskilt svårt att säga hejdå till familjen på flygplatsen i Cairns. Vi kramades och sen var det över. Det har gått precis en vecka sedan vi sa hejdå och denna vecka har varit rätt tuff. Jag saknar familjen och Sverige mer nu än vad jag gjorde innan vi de kom hit, då jag hade varit ifrån dom under ett halvår. Det kan låta konstigt men det är ändå rätt logiskt. Efter att ha haft två fantastiska veckor tillsammans blev jag påmind om hur bra min familj är och hur mycket jag älskar dom. Även om det är dom jag oftast bråkar med så är det också dom jag står närmast.

Sista kramen på flygplatsen
Det har varit en lång och utmanande vecka på flera sätt. Jag är nu tillbaka i skolan efter ett långt vinterlov och har dessutom behövt ta igen första skolveckan som jag missade då jag var bortrest. Motgångar är tungt men samtidigt behövligt ibland. Första halvåret här har för det mesta känts som en dans på rosor, så det är nog dags för mig att få något nytt att kämpa med och nya utmaningar. Jag har redan börjat ta mig an en utmaning som jag kommer att skriva mer om framöver.

En av veckans höjdpunkter var då hela klassen körde tabata ihop på skolan. Musik, människor, power och pannben är en mäktig kombination. 



Mental hälsa Sports Development TAFE Vardag

ETT LIVSFÖRÄNDRANDE BESLUT

Att resa är att lära.

Detta citat har jag hört många gånger men ofta tänkt att det är klyschigt. Jag har tidigare själv försökt använda resor som ett sätt att fly från problem, men det har aldrig lett till en långsiktig förbättring.

Att resa är att fly från problem. Eller?

Under hösten 2016 stod jag inför ett stort ångestfyllt beslut. Det kändes livsavgörande. Jag drog ut på det i månader innan jag till slut tvingades ta beslutet. Det hela handlade om vad jag skulle göra av mitt liv. Jag hade avslutat mitt jobb på ICA och framför mig var ett 2017 utan något på agendan. Vart skulle jag bo? Vad skulle jag göra? Luleå? Sverige? Plugga? Jobba? Resa?

I flera år har jag drömt om att spendera ett år på andra sidan jorden. Leva livet i en annan värld. Att det skulle kunna bli verklighet för mig kändes däremot helt omöjligt. Jag har ett alldeles för stort kontrollbehov, jag kände mig inte alls nog modig för att lämna Sverige själv för en så lång tid, och särskilt inte så långt ifrån min trygghet hemma.

Tillbaka till hösten 2016 och mitt beslut. Jag var feg och sökte ursäkter till att stanna i Sverige. Jag hittade en jobbannons som lät som mitt drömjobb. Får jag jobbet så kommer jag inte kunna tacka nej, och då blir jag kvar i Sverige. Perfekt. En klockren anledning till att lägga mitt stora svåra beslut på hyllan. Jag blev uttagen på intervju och det lät lovande, men snubblade slutligen på målsnöret, någon annan med mer erfarenhet fick tjänsten. Vilken otur.

Jag kan inte vara mer tacksam över att Annika fick jobbet istället för mig. Att jag inte fick jobbet blev mitt tecken. Jag kände att det var meningen, jag kände att det var nu jag skulle ta beslutet jag så länge väntat på. Jag gjorde det. Jag ansökte om att få plugga i Australien, och jag kom in på utbildningen.

I skrivande stund sitter jag på stranden i Mooloolaba efter prick fem månader här. Ord kan inte beskriva hur tacksam jag är för att jag tog beslutet. Jag har aldrig utvecklats så mycket på så kort tid och jag har aldrig uppskattat livet så mycket som jag gör idag.



Mental hälsa Sports Development TAFE Vardag

HALVVÄGS – Tankar om tid

Nu är första halvåret av mina studier över. Jag är halvvägs till mitt diplom som Exercise Specialist. Jag är halvvägs genom mitt år i Australien.

När jag steg på flygplanet i Sverige kändes det som att jag lämnade landet för en evighet av tid. Jag har aldrig varit utomlands längre än några veckor i sträck tidigare.

Tid är konstigt, min tidigare livsstil i Sverige känns otroligt långt bort, det har hänt massor under min tid här. Samtidigt kan jag inte förstå hur det kan ha gått ett halvt år i Australien redan, jag kom ju nyss hit. Det är märkligt hur tid kan få mig att känna mig så tvådelad. Det är sällan jag har så svårt att sätta fingret på mina tankar och känslor, jag kan liksom inte säga om detta halvår har gått fort eller inte. Jag tror att det helt beror på ur vilka glasögon jag tittar med. Ser jag tiden ur ett perspektiv av vad jag lärt mig, vad jag upplevt och hur jag utvecklats så känns det som att det gått en evighet av tid. Ser jag det från ett perspektiv av att räkna dagar och kolla på almanackan så är jag fortfarande kvar i april.

På det stora hela kanske det inte spelar så stor roll om året går fort eller långsamt. Jag väljer att hellre fokusera på nuet, ta hand om mig själv och njuta av allt vad livet har att erbjuda. Utmaningar, lärdomar och upplevelser kommer på köpet. Tiden rullar på oavsett och likaså gör mitt liv.



Min träning Sports Development TAFE

MIN FAVORITSMÄRTA

Rubriken kanske får dig att tro att jag är knäpp. Men visst finns det skön smärta? Massage på ömma muskler till exempel, det är min favoritsmärta.

Under min pågående pt-utbildning har jag blivit medveten om att jag har en rotation i hela överkroppen på grund av stel bröstrygg. Detta är förmodligen orsakat av mycket tunga marklyft och obalans i styrka.

Jag fick råd av min lärare att börja rulla ryggen och muskler runtomkring på en hård massageboll. Sagt och gjort, numera rullar jag så ofta som möjligt. Jag kan lova att det känns ordentligt när en hittar de stela musklerna. Muskeln skriker och smärtar, samtidigt som den får signaler som säger till den att den behöver slappna av. Jag gillar känslan. Jag gillar också tiden du avsätter till dig själv för att ta hand om din kropp, och att en faktiskt får tid att känna efter hur kroppen mår fysiskt. Det blir en stund på dagen då en får chans att släppa alla andra tankar och fokusera på en liten stel, ilsken muskel. Pulsen och stressnivåerna går ner. Kroppen blir glad.

Har du provat rulla? Om inte – ge det en chans!




Translate »